Varför kostar vantar mindre än en fågelholk?

Tidigare idag så var jag förbi hantverksbutiken här i byn i jakt efter ett par nya vantar (man kan aldrig få för många vantar enligt mig) och nog hittade jag ett par som fick följa med hem. Det var där när jag stod och kollade på nämnda vantar som det slog mig.Varför värderas traditionellt kvinnliga hantverk mindre än traditionellt manliga hantverk? Trots att det krävs skicklighet och kunnande inom alla sorters hantverk för att man ska få fram något vackert och användbart? För enkelhetens skull så använder jag ett par stickade vantar som exempel.
 
De stickade vantarna jag köpte kostade 230 kr, trots de upperbarligen är välgjorda och varma. Plus har tagit tid att göra med material som helt säkert inte var gratis. Så det priset är nästan skamligt lågt för något som jag kommer använda länge. Vilket gör att jag börjar fundera över varför man inte tar mer betalt? Är det en rädsla för att inte få sålt sina alster att man hellre tar ett för lågt pris än att riskera att de förblir osålda? Eller är det kanske för att man tycker att det man har t.e.x stickat är så självklart att man inte tycker att det är värt så speciellt mycket?
 
En sak som nog har haft stor påverkan på priset på just vantar är man numera kan köpa ett maskinstickade, massproducerade vantar på valfri klädbutik för runt hundringen. För varför köpa ett par vantar för runt 500 kr när man kan köpa ett par för en femtedel av priset? Det trots att kvalitén oftast är så mycket bättre hos ett par handstickade vantar än hos ett par som man kan köpa i närmsta klädbutik.
 
Kan en annan sak vara att stickarna själva inte tycker att man har gjort något som är värt att betala skäligt för? Då eftersom man ändå har stickat samtidigt som man t.ex. har tittat på TV eller tvättat kläder? Ja, det hela är nog en rätt svår fråga att besvara. Vad tycker du? Varför får man betala mindre för ett par vantar än för en fågelholk?
Hantverk Prissättning Stickning Vantar
0 kommentarer

Egenvävt regnbågsband

Ett tag så har jag velat väva mitt egna regnbågsband. Sagt och gjort, när jag var uppe i fjälls för dryga månaden sen så satt jag en kväll för mig själv i en av torvkåtorna och hade inget viktigare att göra. Vilket gjorde att jag började skissa upp på ett papper hur jag skulle varpa upp sagda band.
 
Själva grunden är en lulesamisk lissto med hoppor, vilket underlättade en del för mig. För det svåra var inte få till färgerna (4 st trådar av varje färg i samma ordning som Prideflaggan), utan mönstertrådarna (lila, rosa, blå på bilden). Först nn halvtimme senare så kände jag mig redo att börja trä trådarna på rätt ställen. Som ni ser på bilden blev resultatet rätt bra trots allt.
 
Till nästa gång så hade jag dock tänkt att ta en lite ljusare blå färg, eftersom den blåa jag valde smälter ihop med det gröna. Vilket jag upptäckte i efterhand. Såklart. Men för att vara första gången jag vävde den här bandet, som dessutom är mitt första egenkomponerade, så är jag helt klart nöjd.
Bipride Egengjord Egenkomponerat Egenvävt Handgjort Handvävt Pride Prideband Rainbow Regnbåge Regnbågsband
0 kommentarer

Ett svikande minne

Det är med att komma ihåg saker verkar vara svårare än förväntat. Sedan kursen jag var på för två dagar sen så har jag lyckats glömma bort detaljerna på hur man skulle göra skobandsavslutningarna. Jag vet på ett ungefär hur jag ska göra, men hur jag än gör så blir något fel. Så just nu lutar det åt att jag får ringa läraren och be om hjälp till helgen. Om jag nu inte på något mirakulöst sätt kommer på hur jag ska göra.
Avslutningar Lulesamiska skoband Problem Skoband Skobandsläggning
0 kommentarer